Häromdagen så gick jag på äventyr, det var så att jag har en vän på internet ifrån japan som heter Yumiko som jag skulle träffa. Var väldigt nervös, tanken var ju att det skulle vara bara på japanska men visste att hon kan väldigt bra engelska så det skulle gå bra ändå. Mötte Yumiko och Peter(hennes man) på shinjuku stationen vid klockan 1 på lördagen. Gick väldigt bra, började prata på svenska i början eftersom Peter var ifrån sverige, men vi gick snabbt över till japanska. Tyckte jag förstod relativt mycket iallafall, vilket var tur iallafall.
Först så gick vi till Tokyo Metropolitan Building ( eller nått liknande ) och åkte upp 45 våningar så hade de ett jätte stort rum som var som hela våningen då där man kunde titta ut över hela tokyo, såg t.o.m. Mount Fuji därifrån. Helt gratis också så dit lär jag gå mer gånger.
Hade ju förstås glömt ladda kameran, så den låg kvar hemma. Yumiko var så snäll och tog lite bilder åt mig. Men som ni ser på bilden så tar staden inte slut...Efter det så gick vi för att äta lite, gick till ett mysigt café som var ganska populärt tydligen. Tyckte att det var lite dyrt men det går väl bra ändå men så sa Yumiko att den där blir väl bra? och pekade lite längre ner på nått som va dubbelt så dyrt. Insåg snabbt att oj oj, nä det har inte min budget råd med men hon insisterade och slutade med att hon betalade åt mig :) sen körde de sten sax och påse om vem som skulle betala allt. Verkar vara ganska vanligt med sten sax och påse här, sett det på tv, på stan...

Såhär såg maten ut, helt otroligt god med tårta till. En av de godaste måltiderna i japan.
Här är Peter, Jag och Yumiko på caféet.Sen såg gick vi omkring på stan och tittade på många intressanta affärer, fortfarande pratandes på 80% japanska, resten på svenska för att det var för svårt att säga eller tog för lång tid. Tittade i många spelaffärer och bokaffärer och sånt. De har t.o.m. börjat med Julpynt i affärerna nu.
När klockan började bli 6 så började vi bege oss hemmåt, jag tog då tåget förståss. Men när vi skulle säga hejdå så hade Yumiko köpt en present, en manga till mig. Många tack. Japaner är jätte snälla, och den dagen var en av de roligaste dagarna tillsammans med Tokyo Game Show och min födelsedag. Lärde mig massor med japanska också.
När klockan började bli 6 så började vi bege oss hemmåt, jag tog då tåget förståss. Men när vi skulle säga hejdå så hade Yumiko köpt en present, en manga till mig. Många tack. Japaner är jätte snälla, och den dagen var en av de roligaste dagarna tillsammans med Tokyo Game Show och min födelsedag. Lärde mig massor med japanska också.
2 kommentarer:
*letar efter tony överallt men kan inte hitta honom* Vart håller du hus, söt?
Utsikten fran Tokyo Metropolitan Governments skyskrapor ar sannerligen nagot man maste uppleva. Dock har jag inte varit dar sen jag kom till Japan den har gangen... det maste vi gora nagot at, と思う.
Skicka en kommentar