karaoke, fish n chips och nattvandring.

oj, vi kan ju börja med den fina budgeten jag hade som var på 300 yen om dagen, asså, det gick ju ganska bra. Höll mig iallafall på 350 yen om dagen. Fick inte så mycket mat, åt pannkaka två gånger. Men efter en vecka så sprack det, det var idag. Började med att jag inte mådde så bra på morgonen och kanske antog att det var för att jag var så hungrig och insåg att, äh, skit i budgeten. Köpte kakor och cola för 200 yen i affären utanför skolan... det blir mer, vänta..

Efter skolan så skulle vi mötas i Harajuku vid åtta, det var tre timmar dit och orkade inte göra som alla andra och åka hem först så jag gick omkring i Harajuku i 3 timmar, kollade alla affärer och nästan ALLA är klädaffärer där. I en affär med kläder har de ett halvt flygplan i, insidan är ännu mer kläder. På sidan står även en liten skylt med "There is the fire extinguisher on this inside", japaner och engelska altså. Köpte en Kyckling hamburgare för 260 yen...

Det hade blivit mörkt och vi möttes utanför stationen, Jag, Robert, David, Fia, Linus, Emma och Micky-san. Vi gick till ett ställe som var som en engelsk pub, fast lite mer japaner då. Köpte Fish n Chips, såååå gott. Med Cola.... mmmmm.. kostade 1060 yen. ( 80kr , colan var väl 30kr av det.) Vid 10 beslöt vi oss för att dra vidare på karaoke i 90min innan sista tågen, kostade 1660 yen. Men ack va roligt, de hade t.o.m. en svensk låt ( caramell sången ), fatta va paff japanen blev när vi sa att det var svenska. "riirii ?? ( really/broken english ), sueeden go ( svenska ? ) ".

Efter det så skulle vi med de sista tågen och vi trodde det var lugnt, ( det var asså så fullt att man kan räkna det som grovhångel... tillsammans med alla andra på tåget. inklämd mellan alla folk... och i mitten fanns Sofia som verkligen försvann bland allt folk. Man kände sig som bokstaven R som blev tvingad till ett bli bokstaven I ), men efter första tåget 2 hållplatser till Shinjuku och skulle byta så var de spåren avstängda och det stod att vi va tvugna att åka 2 hållplatser till för att kunna ta det tåget... tiden var knapp men vi skyndade oss. Väl där så hann vi med tåget.. som inte ens gick hela vägen utan stannade på Akabane. två hållplatser ifrån. Alla de andra hittade sina tåg och klarade sig ( förutom linus som jag hörde gick lite vilse ). Men Jag, Robert och David var tvugna att gå.. jag letade efter kartor överallt men vi bara gick och gick och gick och gick. Frågade i en och annan affär om håll... Efter två timmar så kom vi hem iallafall, med ett besök på mcdonalds också.

Min budget sprack med dubbelt så mycket som hade levt en hel vecka på... Men lätt värt det.

( saknar Erika... )